Ett vagt minne: Jag befinner mig i en lgh på stengatan, jag kan inte alls vara gammal kanske 5-6 år. Jag har fått en gul morgonrock som jag har på mig. Jag gömmer mig bakom en soffa i ett hörn. Varför jag gömmer mig är för att jag har så kul med dessa två äldre människor som sitter i soffan och jag vill inte att mamma skall hämta mig. Jag tycker mycket om dessa två.
Senare i en lgh på skolgatan:
Jag äter glass, vet vart jag skall hämta glassar när jag kommer hit. Det finns alltid glass i frysen där nere i andra lådan. Jag äter glass och leker med kylskåpsmagneter. Magneterna är formade ser ut som två katter, ett gäng glassar och några fjärilar. Runt benen på mig springer en stor grå katt vid namn Grolle!
Varje gång jag plingar på denna dörr kommer en farbror och öppnar han blir alltid lika glad och man får en kram. Han skämtar och skrattar. Inne i tv-soffan sitter en tant alltid på samma plats. På tv visas någon serie eller Lassie filmer alt Elvis filmer. Och för att inte glömma tv-shop!!
Jag får glass, kakor och saft. sitter i soffan pratar med dessa två och mår bra.
Alltid innan jag skall gå där i från får jag en slant av farbrorn och låvar att inget säga till tanten, sen får jag en slant av tanten och låvar att inget säga till farbrorn.
Så har det flästa möten ed dessa två sett ut för mig. Senare i livet böjade man tveka inför att gå dit, då farbron blev förändrad. (pga sjukdom) Han blev någon helt annan än den älskade farborn vi kände.
När jag var 14? var jag som vanligt dit för att få julklapp/födelsedags present. Jag fick en mössa med mitt namn på och en barbi film! Så sött!! Presis vad jag önskat!!
Dessa två flyttade efter många om och men till hemmet. Det dröjde inte länge förns mannen somnade in. Tanten blev ensam men i och med att hon flyttat till hemmet, så kom hon i kontakt med gamla vänner och hon blommade upp på nytt, hon var inte längre fast i sin soffa. Hon började gå på affären. Hon gick och fixade hår och naglar. Hon var på dans och hon levde igen.
Hon råkade ut för olyckor, bröt ben, brände sig. Och fick hjärtinfarkter.
Efter ett telesamtal åkte jag in på akuten, Hittade henne liggandes i en säng. Och hon bara skrattar när jag kommer in. Humorn har alltid varit på topp. Men vad gör du här säger jag! Hon skrattar och säger ja du det vet inte jag!
Hon får tapletter i hjärtform. Och personen jag har med mig säger till henne att det är för att hon skall bli kär! hon börjar skratta så tabletter och vatten sprutar ut över hela rummet.
Nästa gång jag är på sjukhuset för att hälsa på henne ligger hon i sängen och pratar med en gubbe i lampan. Tydligen ser han ut som om kroppen är en kotte. Hon tittar och skrattar åt ett program på tvn. Bara ett litet problem där tv är av stängd. Hon berättar om den onda dockan som förföljer henne. Den bor under hennes säng och stirrar på henne om nätterna.
Hon får till slut nya medeciner och i samband med att hon byter lgh på hemmet försvinner dessa varelser.
Under 3 jular tar vi hem henne till oss så hon får äta jul mat öppna klappar och umgås med oss. Hon får örhängen. Men blir så besviken för hon har fått låtit sina hål växa igen. Så hon ber mig om att jag skall ta med henne till stan så hon kan ta nya hål. Människan är 80+ och har svårt att röra sig. FRÄNT!! Tyvärr blev det aldrig så att hon fick sina hål.
Hon blir sämmre och det händer så mycket runt omkring så hon firar inte mera jul med oss.
Varje gång man åker för att hälsa på ser man hur livet rinner ut mer och mer ur hennes kropp. Detta gör mig mycket ont. Det är väll därför man åker ditt mer och mer sällan. Men jag har ångest för att jag inte är dit så offta, men samtidigt så rymmer jag och tycker det är skönt att slippa se förfallet. Jag vet att det låter hämskt, men det är sanningen.
I söndas var jag och flera andra ditt då hon fyller 85 till veckan. Jag har nu inte sett henne på närmare två år. Hennes muskler blir bara slappare, ögonen har sjungkit in i huvudet. Hon kan knappt gå alls. Hon har nu en ögoninflammation och r röd runt ögonen och de varar. Och färgen i hennes ögon börjar bli till en gråhinna. Jag mår så dåligt över att se henne sådan. Och jag ser hur livet börjar rinna ur hennes kropp. Jag vet att det är livets gång. Jag har sett det förr och jag vet att min älskade farmor inte lever så länge till!!!
Jag älskar dig farmor!!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)