Delat på tre!!

Vet inte hur det ska hanteras, vet inte hur mycket av det jag kan skriva här heller. Det jag kände på mig visa sig än en gång vara så. Det är helt nytt för mig och jag vet inte vart jag ska stå. vet att det inte blir lätt men måste någonstans lära mig att dela.

Lyx...

Om man äter oxfilé varje dag i flera år, så uppskattar man en soppa väldigt mycket men man är ovan vid att äta med sked!!

Lev varje dag som om den vore den sista!!

Vi lever inte varje dag som den vore den sista! Vi räds över morgon dagen då vi inte vet vad som komma skall. Vi vågar inte leva våra liv fullt ut, vi är för rädda för oviseheten. Rädda för det vi inte vet något om. Vågar jag andas ett andetag till?? Det kan vara mitt sista!! Jag vågar andas! Men vad är det jag är så rädd för?? Vågar jag ta ett steg till, vågar jag pressa? Vågar jag leva?? Rädslan för det okända styr våra liv, styr mitt liv. När ska rädslan släppa? Kommer den att släppa??

Offta när jag står inför något jag inte riktigt vågar, släpper något löst i min kropp och jag kör på!! "bära eller brista" Många gånger går det vägen. Men vissa gånger går det åt helvete. Impulsivt? Ja kanske det är det! Kanske är det bara så att jag måste ta tjuren vid hornet bara för att bevisa saker för mig själv. övervinna mina egna rädslor!

Men om det inte bara gäller mig?? Om det finns flera människor som kan bli lidande för mina handlingar?? Måste tänka mig för, fundera och besluta mig senare! Kanske det inte alltid är bra att bara köra på! Kanske det är dags att ta det lugnt och tänka. Vända vrida och fundera!! Det kanske är bra att ge vika för rädslan i bland.

Men är livet så långt att man kan sakta ner?? Har vi råd att stannaupp och andas? Vågar vi stanna?? Denna gång måste jag komma över rädslan över att livet är för kort. Jag måste lära mig att tid kan vara guld!!

i gener eller formad??

Det finns människor som gör allt för att hjälpa andra. Dessa som lägger sitt eget åt sidan för att hjälpa. Är detta något som finns i generna för vissa?? Eller är det så att våra liv gör att vi får den lussten att hjälpa??
De som har haft det svårt under uppväxten och kanske inte alltid fått den hjälp dom har behöfft. Dessa värkar ha en större kraft att hjälpa andra. En större vilja att andra ska ha det bättre.

Jag tror mycket på att vi blir formade till det vi är. Men visst ligger mycket i generna också. Men något gör ju att vi väljer våra yrken våra sätt att vara på och våra olika lusstar.

Jag själv är ego, Jag behöver hjälpa andra för att JAG ska må bra!!