Fettisdagen, eller något ålderdomligt vita tisdagen är i kristen tradition tisdagen efter fastlagssöndagen, 47 dagar före påsk. Dagen är därmed rörlig, och kan infalla som tidigast 3 februari och senast 9 mars. Fettisdagen är den tredje av de tre dagarna i fastlagen, dagarna före fastan, där den första är fastlagssöndagen och den andra är blå måndagen. Namnet fettisdag är bildat av "fet" och "tisdag", där fet syftar på all god mat som brukade ätas på fettisdagen. Ordet är belagt sedan 1594. Semlans traditioner varierar från landskap till landskap. I Skåne på måndagen, som kallades blåmåndagen ("bullamåndag".)
I Sverige åts semlor ursprungligen enbart på fettisdagen, under fastan före påsk. När traditionen att fasta upphörde i Sverige blev det istället tradition att äta semla varje tisdag under fastans sju veckor. Under andra värdskriget fanns en ransoning på mjöl, socker och grädde. Det avskaffades på 1950-talet och det innebar att semleätandet fick ett rejält uppsving. Fast det var förbjudet att äta semlor på någon annan dag än fettisdagen fram till 1960-tal då detta förbjud togs bort. På senare tid har semelätandet utökats och i dag har vi semlofrån december till påsk. Vissa bagerier har också "novembersemlor". Vi har saffranssemlor och nu semelwraps.
Ordet semla kommer av latinets simila som betyder vetemjöl. En semla är på finlandssvenska vad som i Sverige kallas småfranska, fralla eller rundstycke. Bakverk av finaste mjöl (Simila) bakades av antikens araber, greker och romare. I nordeuoropa bakades en viss form: Vigg,strut eller stut. I danmark finns en kyrkmålning från 1250 med en strut målad. Vetemjöl var mycker dyrt i slutet på medeltiden och bröd av vete blev en statussymbol. I Gustav Vasas bibel från 1541 talas det om tackoffer bestående av ”bakade semlokakor blandade med olio” Köpenhamn på 1500-talet fanns "simlebagare".
För att fuska lite i fastlagen började man fylla brödet (under 1500-talet) med grädde och mandel enligt sägen. Men man tror det gjordes för smakens skull, man började gröpa ur det och blandade innehållet med grädde eller kokade det med grädde och smör varefter brödet fylldes med röran.
Första kopplingarna till "hetvägg" skapades på 1700-talet då man doppade strutar i varmmjölk. När Sverige tog till sig det och började lägga simila i hetvägg är oklart. Hetvägg (semlor i varm mjölk) Ordet hetvägg, som i vissa delar av landet används som ett namn på efterrättskombinationen semla med varm mjölk, kommer från lågtyskans Hetwegge som på modern högtyska motsvaras av Heißwecke. De kanske torra bullarna värmdes upp tillsammans med mjölk. 1850-talet började man lägga mandelmassa i semlan och i slutet på 1800talet hade man både mandelmassa och grädde i.
Dagens semla föddes så i slutet på 1800-talet. Men blev inte spridd föräns 1930-tal.
Finland - Fastlagsbulle (med mandelmassa dekoreras med mandelflarn och ev florsocker. Men man äter också en vaiant med sylt (hallonsylt) istället för mandelmassa. och den dekoreras med bara florsocker.)
Österrike , Tyskland - Semmel ( andra tradionella bröd under fastlagen "Krapfen" ett specielt friterat bröd, med fyllning av plommon eller havtornssylt.) ( "Berliner" fylls med vaniljkräm.) ( I Österike är det vanligast med aprikossylt som fyllning)
Norge och Danmark - fastelavnsbolle ( sylt i stället för mandelmassa och ibland vaniljkräm.) (" fastelavnsbolle" av wienerbrödstyp med choklad på.)
Estland - vastlakukkel.
Jag personligen älskar semlor med hetvägg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar