Springa!

I våras var jag ute och gick med barn och bonus barn om man kan säga så.. och två av dom cyklade och den stora gick..bara det att på hans ett steg tog jag nog fyra.. så för att hänga med måste jag jogga större delen av den prommenaden!

Till saken hör den att jag har aldrig i mitt liv varit intresserad av att springa.. cyklar hur långt som helst inga problem.. gå lika så.. men fan inte springa om man inte är jagad av nå jävligt läskigt.

Men här om dagen fick jag nå jävla ryck och började jogga... och fan va skönt det var... helt slut efteråt.. men så skönt...

Å så i dag på väg hem från stan med bra musik i öronen och sovande barn i vagnen... slängde av mig jackan.. och började springa igen... kom hem (regnväder ute) men jag hade bara känslan av att jag ville byta till träningskläder och ut och springa... Vete fan va jag har fått för sjukdom.. men nära döden??? eller så är det nå knasigt med luften här!