66 år!

 

Som jag tror jag skrivit om förut så var jag mycket hos min mormor och morfar när jag var lite. Och vi har alltid firat bla jul hemma hos dem, detta tog dock slut för tre år sedan då de inte längre orkade med huset och flyttade till lägenhet. Min morfar Conny har alltid varit händig och sportig. Han har varit en man som kunnat själv. Mormor Lea lika så. 

De har haft huset med tomt, grönsaksland, växthus, frukt och bär trän och buskar. Det hade sommarstuga (där jag ofta var med som barn) där det fiskade, plockades svamp och bär. 

Mormor saftade, syltade, lade in osv

Morfar var pensionerad målare och Mormor har varit sjuksköterska i alla år. Ja när jag var lite läste hon till sjuksköterska och läste laxan högt för mig när jag skulle sova. (Tror jag somnade fort haha) 

Conny och Lena har 4 döttrar tillsammans. Där av 7 barnbarn och 3 barnbarns barn.

I 66år har de levt tillsammans tills I våras (2024) då morfar åkte på sjukhuset efter flera strokar. Därifrån kunde han inte komma hem, han har fått för mycke medicinska problem så Mormor kan inte ta hand om honom själv. Så då fick han plats på ett kort tids boende. Mormor var nöjd över hur fint det var, gullig personal och bra mat. Och det verkade som morfar också gillade det.

Mormor fick dock problem med att de helt plötsligt var i från varandra. Efter 66år tillsammans gick de inte och lade sig i samma säng på kvällen. 

Morfar fyller 89år i oktober och har tills för 2 år sedan mer eller mindre varit frisk och kunnat ta hand om sig själv. Jag var där en gång i vecka i fjol och höll ett öga på morfar medans mormor åkte på gympa. Då morfar inte riktigt var stadig på benen och så. Passade på att tvätta åt dem så mormor slapp gå till tvättstugan och så fick mormor färdiglagad mat när hon kom hem så hon slapp laga mat den dagen jag var där. Något jag var glad över att få göra för dem. 

Mormor tycker inte heller att morfar ser gammal ut. Och hon själv känner sig som 40 blir 83 nästa vecka.  Hon kan inte förstå att hon själv har två döttrar som är pensionärer. Det skrattar hon åt ofta. 

Nu blev det då tyvärr att morfar måste flyttas. Han har fått plats på ett ålderdomshem. Det som är bra med det är att Mormor kan gå dit och slipper köra bil. Men! Men Mormor hade varit dit och besökt avdelningen. Och hon grät hela vägen hem. Så hemskt tyckte hon att det var. Tyvärr finns det ingen annan plats eller ställe så de sitter i ett läge där det inte går att göra på annat sätt.

Min mormor har varit väldigt sparsam på att visa känslor. Men nu gråter hon öppet när man träffas och pratar i telefon. 

Och jag vet inte vad jag ska göra. Ville dela med mig och skriva om detta öde.. 

På bilden mormor och morfar och deras döttrar (som unga)