Utan andra "vuxna"

Jag har känt att när veckan gått och jag bara har haft barnen som sällskap: Så bubblar det liksom ur mig när jag träffar en annan "vuxen"..  Behovet av att få prata med någon på samma nivå..
Hur är det inte då för folk som levt ensamma i många år??
Vist man går på afärn eller liknade men inte blir det att man pratar av sig där.. inte alltid på skola eller jobb heller.. Man pratar på andra sätt med en partner som man gör med tex vänner..
Det finns liksom ett grundbehov av att prata av sig.. Hur gör då dessa som lever ensamma? Har inte dom det behovet?? eller kommer allt den dagen dom skaffar en partner??

Störda konstiga tankar!

I bland kan jag titta på min tumme, fundera lite på att det ser ut som ett kycklingklubba.
Skulle/ kan tummen smaka gott??
Med lite marinad??

Om man skulle bita i en pungkula, är det liksom segt som en gelè björn? Eller skulle den liksom "ploppa?

Beast of bourbon...

Skönheten och odjuret, Shrek och Fiona är bara två exempel på dessa "odjur" som räddar sina prinsessor, men gengäld blir dessa räddade av sina prinsessor som ser dem för de dom egentligen är. Bad guys till utseendet men  innerst inne nallar.. go härliga krambjörnar...Det är väl det som de flesta tjejer som letar "Bad guys" vill ha.. Och inte en skitstövel! ..

Would you love a monsterman
Could you understand beauty of the beast
I would do it all for you, would you do it all
Do it all for me / Lordi

Men om den svarta sidan finns där..Jag menar vi alla drar på oss demoner och har sämre sidor. Vissa har dock större demoner/monster inom oss än andra... Och för vissa kommer dom bara ut vid tex fylla!

I boken " Sagan om Belgarion" Av: David Eddings
Finns en karaktär vid namn Barak, Barak är en STOR karl med rött hår och skägg. Och detta är en fantasy bok så Barak förvandlas till björn, en vilde som drar fram och visar ingen hänsyn, han går bärsärkagång. Dock gör han detta bara då hans "skyddsling" Garion är i trubbel. Så där i boken gör han det av värme och kärlek till Garion..

Dock finns det folk som lever med denna björnen i sig och som kommer ut av olika anledningar...
Jag kan skriva om demoner, monster, våra svarta hörn, svartsjuka, förtryckelse, hämnd, makt, kvinno-/manshat osv osv Ni vet vad jag pratar om.. Oavsett vilken relation du har med en sådan person så vill man hjälpa.. Men det får inte bli att man själv tar på sig kostnaden för kalaset..
Jag har tidigare levt i förhållande där min partner börjat med små små saker..och vidare ökat sakta.. valt kläder..valt vänner..avskärmat..slängt foton..kläder minnen.. kontrollerat allt.. Tryckt ner.. förnedrat och slagit.. Jag har varit zombie bara gjort det jag blivit till sagd och inget annat.. Men jag har till slut rest mig "slagit" i från och gått.. Jag har fått kämpa mig upp med självkänsla och självförtroende iallafall tills jag kunnat andas igen..

Jag har skinn på näsan och river i från jag vågar stå för att jag är jag och det jag tror på..  Men jag vet att jag själv sätter mig i andra hand när det gäller förhållanden.. min partner kommer före i allt.. jag tillåter det.. Det är mitt problem.. Jag måste ta för mig mer.. jag kan inte komma efter.. I ett förhållande ska man stå sida vid sida.. Inte ska någon gå före den andra!  Men jag har det problemet jag buttar fram min partner..

När då varnings klockorna klämtar och slår och jag ser ett liknade mönster..skriker hela min kropp stopp! men mitt hjärta gillar, tycker om, älskar personens fina sidor.. Jag kommer i konflikt med mig själv.. Ska jag springa fort som fan för att jag vet att jag förtjänar så mycket bättre.. eller kan personen ändra sig??..
Att förklara sig för att någon annans fantasi har burit i väg med dem?
Att bli anklagad och stå och försvara sig mot någon annans tankar?

Jag har svurit för mig själv att aldrig hamna där igen!
Men flera gånger ändå ramlat dit.. och under längre tider "glömt bort mig"... tills jag vaknar upp.. slår tillbaka och går...

https://www.youtube.com/watch?v=O6H3tqtrcTc

Texten: En ensam man - Rå, Skivan heter : De två systrarna

Hon är fast i någons garn
se hon blev hans sorgebarn
Hellre dö än släppas fri
Se hur kärleken kan bli
Solen sken tills det blev kallt
hon måste lämna allt
allt hon tänkt och allt hon var
Hur kan hans kärlek vara kvar

Han är stark och kräver mer
än vad sorgebarnet ger
kropp och själ och fantasi
Se hur kärleken kan bli
Hon har sakta brutits ner
Lögn och svek är allt han ser
svarta nätter mörka dar
Hur kan hans kärlek vara kvar

Hon sjunger stilla på sin sång
den han tyckte om en gång
nu väcker den hans raseri
Se hur kärleken kan bli
Silverhåret skar han av
det öppna hjärtat blev en grav
Plågar först och tröstar sen
Den han kallar kärleken

När det varma blivit hett
blev hans kyss som ormens bett
giftet gjorde hjärtat kallt
kärlek övervinner allt
Hon har inte något kvar
alla frågor kräver svar
Aldrig nöjd med vad hon sagt
När blev kärleken till makt?

Fly iväg så fort du kan
kärlek kan vara dödlig
Älskas du av en ensam man
Fly så fort du kan!
Han är stark och kräver mer
än vad sorgebarnet ger
kropp och själ och fantasi
Se hur kärleken kan bli
Hon har inte något kvar
alla frågor kräver svar
Aldrig nöjd med vad hon sagt
När blev kärlen till makt?

Börja om från början, börja om igen!

Varje förhållande börja lika två parter möts, dom blir kära.

Sen kommer smekmånaden med kaninliknade aktiviteter, mycket mys gos och man bara tänker på den andra personen.

Vardagen börjar sen sakta rulla in.. Och vi börjar lära känna varandra. Nackdelarna och de negativa bitarna hos parten börjar dyka upp.

Vi spelar spel, vi visar oss först från våran bästa sida.. sen blir de negativa bitarna större än vad dom intelligent är.

Vi testar vart går partnerns gräns, hur långt kan vi trycka på.

Vi undersöker den andra till gränsen och sen backar vi.

Svartsjuka, och andra mindre trevliga erfarenhets sjukdomar..

Jag har själv stått på båda sidor om otrohet.

Jag har själv gjort en hel del hemska saker under mina tidigare förhållanden och jag har blivit utsatt för en hel del skit på ren svenska.

Jag vet att jag INTE kommer att göra vissa saker igen. Som tex att tappa bort mig själv.

Jag har inte den bästa självkänslan eller självförtroendet, men jag är vilje stark jag är stark och jag vet att jag kan väldigt mycket. Jag vet att jag har ett värde och att jag ska bli respekterad. Jag vet att jag är bra som jag är, jag är en jävligt bra flickvän, sambo osv.

Jag har massor att ge till rätt person, dock har jag trott många gånger att jag har träffat den men det har visat sig vara fel.

Så jag har börjat om från början flera gånger och är så less detta spel...

Jag vill hitta min "leva lyckligt i alla våra dagar" men man måste gå igenom vissa faser i ett förhållande.. Och det vet jag inte om jag orkar med...

Jag tror att väldigt många går i sär innan det blir för seriöst just pga det jag nyss har skrivit om.. Jag är dock villig att kämpa för det jag tror på och det gör jag med varje liten del av min kropp tills det inte finns någon ork kvar...

Glad!

Nu är jag glad, min äldsta dotter skulle komma på lördag och vara här till tisdag.
Men efter besked i dag så har sambon åkt och hämtat henne nu... tjoho... (onsdag kväll)

Anonym bakom skärmen

Det är skamligt hur folk beter sig på nätet. Hur i helvete kan dom bete sig hur som helst bara för att man sitter bakom en skärm? Slänga ur sig kommentarer som de inte ens skulle våga dra som dåliga raggningsrepliker på krogen.
Jag tycker det är så synd att folk inte kan bete sig lika över allt. Varför måste folk spela spel? Varför inte bara vara sig själv?

Standard är väl dessa som ljuger om storlek ålder osv..   Jag är en blond brud med stora pattar osv . Men sen då? Om dom träffar någon dom vill träffa i verkliga livet?

Och dessa sjuka mail som kan komma från anonyma så klar! vågar inte stå för sina ord och vågar heller inte få svar.

Respektlösa, ryggradslösa kräk!!!

Jeans...

Om skon inta passar, ja då e inte jag den som bär dom skona heller.
Jag vet att många andra tar på sig skor som dom inte kan gå i bara för att dom är snygga.
Men får ont i fötter, ben och stora skoskav efter en kväll ute.

Införskaffat ett par snygga jeans, super sköna och sitter perfekt.
Men efter ett tags användning och efter  tvätt så tappar dom formen.
Vist passar dom fortfarande, vist är dom snygga men dom har blivit obekväma.
Ska man lägga dom i garderoben och hoppas på att de kommer att passa igen?

Som favoriterna som ligger där, du vill komma i dom men åren och vikten gjort att dom inte passar.
En dröm som man antagligen kan bara drömma om.
Eller må dåligt över varje gång man ser dom och blir påmind.
Man kan jobba utav bara helvete och ändra sig för att komma i dom, men finns den orken och den viljan?
Är det kanske bättre att slänga, gör sig av med dom?

Varför finns det inga lätta knep så jeansen bara kan passa!

Mina öron har förälskat sig...

The Bourbon Boys

 De spelar countryrock och har hunnit med att ge ut två stycken album:

2012 - Shotgun, Trucks & Cattle
2013 - Hail to the Chief


Det är medlemmar från Raubtier som har startat The bourbon boys. Där bla sångaren Pär Hulkoff från Haparanda.


(Raubtier är ett svenskt industrimetalband från Haparanda. Sitt namn har bandet tagit från filmen Rovdjuret, som översatt till tyska blir "das Raubtier". Gruppen består av medlemmarna Pär Hulkoff på gitarr, sång och klaviatur, Mattias "Buffeln" Lind på trummor och slagverk samt Jonas Kjellgren som ersatte de tidigare basisterna Gustaf Jorde, Thorbjörn Englund och Hussni Mörsare.  Låttexterna handlar till större delen om krig, död och olycka, med ett visst inslag av lokalpatriotism.  
2009 – Det finns bara krig, 2010 – Skriet från vildmarken, 2012 – Från Norrland till helvetets port, 2014 – Pansargryning)





Min egna favorit är: Pour some bourbon on me

Verse 1:
Whiskey for my bloodshot eyes, red wine for your lips. 
Whiskey honey, gonna make me smile. Wine gonna make you move them hips.
Take it easy should you drink that slowly, and you will feel all right.
Because honey if you're feeling lonely,  you come with me tonight. Baby, baby

Refrain: 
Drinking whiskey ain't no crime, I'm just tryin to kill some time. 
You are always on my mind.
Anything for you babe, anything at all. I gave you all my liquor and "I can't steal it before".
I'll be anything you want me to be. If you just pour some bourbon on me.

Verse 2:
I know you're lonely, and I, I know you're sad. And that's why i'm here tonight. 
You know that I, I had only drunken bad, sometimes I can really do the shit right.   
But I made a little "tactful" liquor, before I like romance.  
So let's drink it just a little quick and now, then we can dance. Baby baby. 

Refrain: 
Drinking whiskey ain't no crime, I'm just tryin to kill some time. 
You are always on my mind.
Anything for you babe, anything at all. I gave you all my liquor and "I can't steal it before".
I'll be anything you want me to be. If you just pour some bourbon on me.

Solo

Refrain, higher pitch: 
Drinking whiskey ain't no crime, I'm just tryin to kill some time. 
You are always on my mind.
Anything for you babe, anything at all. I gave you all my liquor and "I can't steal it before".
I'll be anything you want me to be. If you just pour some bourbon on me.

Mer info hittar ni på:  http://www.bourbonboysofficial.com/

Smycken!

 Rock by Sweden!

Jag bara älskar dessa smycken. Har under årens lopp samlat på mig några guldklimpar här i från men priserna är inte för en vanlig Svensson!

Detta halsbandet har jag en önskan om att få ha i min samling:
Ace of spades R0001- Priset: 2995:-

Flera av dessa vackra underbara smycken finns på deras sida:  http://www.rockbysweden.com/





Efva Attling!

Är också en favorit har dock inte själv något smycke gjort av henne än.
Men det finns även där drömmar som denna:
Ultimate Love Bracelet - Priset: 4500:-

 Mer av hennes grejer på : http://www.efvaattling.se/




Forntida smycken!

Har hur mycket som hällst man skulle vilja ha.. haha..
4098 Silverring med keltiskt motiv  - Priset: 540:-  (lite humanare)

Mycket mycket mer hittar du här: www.forntidasmycken.se

kommunikation

Jag tror att kommunikation är A och O när det gäller all kontakt med andra människor.. Men när det gäller våra barn och tonåringar är det ännu viktigare.. Hur ska jag som förälder kunna guida mina barn under tonåren om jag förtränger det jag själv gjorde under dom åren? - Nej men jag är oskuld har aldrig rökt aldrig drukigt osv..

Ja oskuld är jag ju inte! ( om jag har barn)  Jag säger INTE att du som förälder ska berätta allt och detaljer.. Men om du inte kan berätta för ditt barn om den första kyssen med allt som hör dit till.. Ska du då förvänta dig att ditt barn kommer hem och talar om det för dig??

Jag tycker det är viktigt att berätta föräldrarnas historia.. Även om man inte alls har samma känslor i dag.. Så har man haft det en gång (oftast) Man får berätta det för sina barn att mamma och pappa träffades så här.. vi var kära och jätte lyckliga över att du var på väg kom till oss... inte detaljer om hur saker gick till.. men om känslorna, pirret.

Jag tror att en öppnare relation till våra barn.. Gör så att vi får en öppnar relation tillbaka också.. Om vi kan berätta personliga saker för våra barn och ungdomar, så ger dom det tillbaka.

Lika som med vänner, fast på ett inte fullt lika detaljerat och djupt plan..Vi behöver prata med dom om saker som sex och alkohol..droger och regler..

Vi behöver tillsammans med våra barn hjälpas åt med tex reglerna.. barnen / Ungdomarna ska få vara med och sätta gränser och regler.. Vi måste lära oss att lyssna på dom mera.. Nu säger jag inte att vi ska godkänna allt dom vill utan att man kan diskutera tillsammans med dom.. Och samtidigt förklara varför man har den speciella regeln. Tex:

Mamma pappa och kalle (12år) Sitter vid matbordet. Kalle vill följa med en kompis hem på fredag efter skolan. Ute tiden är frågan. Pappan i familjen tycker att klart han ska få vara ute lite längre han e ju grabb..Mamman är lite oroligare, och Kalle har inte skött sina läxor denna veckan.. Kalle tycker att han kan få sova hos kompisen hela helgen...

Vad är en rimlig ute tid på vardagar?
Vad är rimlig ute tid på helger?
Mamman ringer till en annan mamma som säger att hennes son får vara ute till 19 på vardagar och 21 på helger..
Nu vet kalles mamma och pappa att Kalle har svårt att komma upp på morgonen och kan inte gå och lägga sig så sent.. Så dom diskuterar med Kalle och kommer fram till att han bör vara i säng 22..för orka skolan.. han ska göra läxor och duscha packa innan han lägger sig.. så han bör vara hemma senast 19.30 (vardagar).. Kalle gillar kanske det inte helt men han förstår varför.. och han har fått varit med och sagt sitt i diskussionen.. Mamma och pappan i denna familjen tycker att 22 är en rimlig tid på helger och låter Kalle vara ute lika länge på helgen som sin kamrat.. Men de sätter upp lite extra regler som att om han ska sova över ska föräldrarna prata med det andra barnets föräldrar.. att den en a förälderns hämtar eller så..
Om man inte gjord det man ska göra under veckan kan det då dras på ute tiden eller ska det dras på tex vecko peng?

(Nu är det så att man ska inte straffa för någon inte det handlar om. jag menar om min dotter kommer hem sent så kan jag inte dra in veckopengen ... tiden handlar inte om pengar.. tid är tid! )

Kalle får det som regel att kommer han sent så dras den tiden av nästa dag..och om han sköter sig kan det bli extra tid..( man måste komma ihåg belöningar också)

Varför får inte Kalle göra precis vad han vill? Varför har familjen regler?
Mamma och Pappa berättar att dom är rädda för dåligt umgänge. Att kalle ska börja dricka eller vad det nu kan vara dom är rädda för.. dom förklarar att dom litar på sin son men kanske inte alltid på bekanta.. osv osv . De gör liknelser från deras liv och hur dom har regler på jobbet osv och att det mycket handlar om respekt också...

Dom frågorna svara på så mycket och för man en öppen diskussion om det så förstår alla varför det blir som det blir. Och alla får vara med att ta beslutet om tiden..

Öppen diskussion och kommunikation är vad iaf jag tror på!

Hur lär man känna någon?

Jag behöver prata med personen, ställa frågor och få svar. Jag lyssnar på personens olika tonlägen och melodi. Jag träffar personen studerar kroppsspråket. Jag frågar så jag får reda på hur personen tänker. Hur den ser på saker. Hur den använder sig av sitt huvud och hur den under tiden använder kroppen.

Andras människors tankar fascinerar mig.. Och kroppsspråk är så underhållande.
Jag kan sitta på stan i timmar och bara titta på hur andra människor beter sig.

Studier gör att man lär sig.. Så om jag studerar lär jag känna någon!?

Men i vissa fall ramlar man över personer som inte har mycket till kroppsspråk. Eller inte har några toner i sitt språk..

En sådan människa gör mig ännu mer intresserad så klart. Det blir en utmaning för mig att ta reda på så mycket som möjligt.. Jag vill komma in i huvudet.. in under skinnet och forska...

Detsamma gäller så klart människor som tänker på ett annat sätt än mig.. Då blir det en utmaning för mig att ta reda på varför den människan tänker så.. och hur den gör för att komma fram till det den tänker...

Jag vet inte när heller varför detta intresset blev så stort.. Men jag vet att jag har haft det större delen av mitt liv.. Kanske för att försöka ligga steget före och inte hamna i problem själv. För att vara förberedd på vad personen tänker göra eller säga...Kanske bara som ett skydd!

Men jag har användning av det dagligen.. Jag läser nyanser i min familj.. Jag vet när det börjar blir dags för middag eller läggdags... Jag ser på barnen när något är fel..eller när dom är glad osv osv osv...

Jag kan höra på mina vänner på telefon att det är något som är fel tex...

I vissa sammanhang kan jag känna att vissa personer är väldigt svart vita medans jag själv även har färger mellan färgerna... Fast det blir ett nytt ämne som jag kanske skriver om vid ett annat tillfälle...

Tillbaka till grunden.. Hur lär man känna en annan människa? Man studerar, tar reda på fakta, sen måste man själv ju öppna sig så att den människan också får ta del av mig...Den biten är så lätt.. eller är den det.. Vi väljer ju själva vad en annan människa får reda på när det gäller orden... Men vi säger mycket med nyanser och kroppsspråk också.. Man kan ta reda på saker från andra håll.. vi kan fråga andra bekanta till personen eller släkt eller vänner.. slå på internet osv...

Men våra egna djup är det vi själva bara som kan svara på.. och välja att dela med oss av... vi själva väljer hur mycket en annan människa ska lära känna oss.. Så vi behöver vara öppna för att skaffa nya vänner....

Vad jag ser i spegeln..

Är inte det samma som du ser!

- Du är så fin utan smink. Du är så fin i din naturliga hårfärg. Varför ska du ha massa piercingar, du är så fin utan!

Ja det kanske du tycker!

Men det är inte min egna åsikt, jag tycker inte jag ser bra ut. Någon gång i bland när jag spacklat mig osv kan jag känna jo men det duger jag kanske inte ser så jävlig ut. Men oftast så tycker jag inte det. Och det spelar ingen roll alls vad ni säger. JAG tycker inte det. Självklart blir man glad när andra säger du är fin osv. Tack men du är inte riktig. Tyvärr är det så jag tänker så jag ser på saken.

Och jag gör vad jag vill.. känner jag för att färga mitt hår så gör jag det.. Jag tycker det är snyggt med lila hår.. jag tycker det är snyggt med piercingar, tatueringar osv... Och vet ni vad min kropp mitt beslut!

Tog ett kort i går när jag sminkade av mig, iaf halv ansikte nu.. och jag kan säga att jag mycket hellre har smink än utan!... Men jag är inte den som sminkar mig varje dag heller.. Inte fan orkar jag kladda varje dag.. Men då speglar jag mig inte varje dag heller... Jag behöver inte klä upp mig och sminka mig för att gå ut.. och jag skiter ganska mycket i vad andra tycker.. Men i bland för min egen skull så vill jag känna mig snygg och då blir det en längre stund i badrummet!

Film..

Jag älskar att läsa en historia eller se på en historia.. Att fastna och föras med.. Men filmer där det är mystiskt och man börjar fundera..Jätte roligt när det händer något annat än det man förväntar sig.. men tyvärr är det som oftast så att man ligger före.. man vet vem som får vem.. och vem det var som mördade dom andra.. man sitter och räknar ut vad dom händer om 5 minuter i filmen.. och det suger! Jag vill ha filmer där jag blir förvånad där inget blir som jag trott.. det ska liksom svänga lite..

lite krav på karl...

År 2000 då min dotter Ronja skulle döpas, gick vi fram till prästen och sa ja...

Kyrkbröllop med fika efteråt. På kvällen hade vi större fest med band.

 Mindre än ett år senare hade vi gått skilda vägar.

År 2004 gjorde jag det igen. Sa ja i kupolen på kömanberget hudiksvall.

Fika efteråt. Och kvällen natten på hotell.

Denna gången höll det lite längre. 4 år.

År 2012 åter igen. I kommunens lilla rum för det ändamålet.

sen restaurangbesök  med de inblandade..

Vi firade iaf två år som gifta.

Jag är 34år har varit gift 3 gånger. Tur och otur kan man prata om hur mycket man vill. Om det nu skulle bli en 4de gång. Så har jag lite krav.

Måste ju variera sig  :)  Och om en man tycker jag är värd den resan jag vill göra. Ja då kan jag säga ja i Vegas. För det är ju inte bara dit och hem igen, nej nej blir lite mer än så. USA är stort och mycket jag vill se och göra.

Detta är lite av det jag vill se under min största drömresa:

Som sagt. Jag är 34 år jag har kanske 35-40 år kvar i livet. Jag har varit kär i dessa män jag sagt ja till och jag har trott att det skulle hålla. Men det vet man aldrig i förväg tyvärr.. Men jag kan säga att jag är försiktigare nu. Och som sagt jag har mitt lilla krav haha.

En man i sängen...

Jag kan inte och tänker inte sticka under stolen med att jag har haft en del olika partners. Och alla har dom ju fungerat olika.
Men samtidigt väldigt skrämmande lika.
Med något helt annat att nu jämföra med så vill jag säga att dom varit pojkar eller valpar.

Med en man som frågar sig fram, en man som vågar ta för sig. En man som lyssnar, lägger märket till små små detaljer och som bryr sig.
En man som njuter av att se mig njuta. En man som aldrig kommer före mig. En man som gör allt för att jag ska trivas och för att jag ska njuta till max.
En man som inte är rädd för att prata om sex, inte heller rädd för att tala om vad han vill och tycker om.

En man som lyssnar och kommer ihåg vad som sades för länge sedan. Och som använder saker som blir sagda i vardags samtal.

Som inte ställer krav eller förväntar sig saker. En man som inte vänder sig om och somnar efteråt.

Variation, lekfullhet, respekt och ömhet.
En man som älskar!

Varulvar och vargar på film...

Jag blir så förbannad! Varför kan dom inte göra snygga varulvar eller vargar på film?
Ska det vara så jävla svårt med dagens teknologi?

Här en lista jag hitta på nätet:

    Högst rankade filmerna i gruppen "Varulvar"
1.Harry Potter och dödsrelikerna: del 2
2.Wallace och Gromit - Varulvskaninens förbannelse
3.Harry Potter och fången från Azkaban
4.Eclipse
5.Underworld

Jaha ja filmerna är väl okey men tame fan inte varulvarna...

Bästa fortfarande enligt mig är nog
Wolf  från 1994 med Jack Nicholson och då är inte den så jävla snyggt gjord heller...

Och vargar?? vafan kan dom inte filma en vanlig varg istället för att göra någon hund-björn-järv med gröna lysande ögon och helst svart päls...
Är det så att dom inte har tid att lägga ner bara lite lite extra tid för att få det snyggt?  Det ska liksom sprutas ut flertalet nya filmer per månad så man har inte tid till att göra det snyggt?

Hur våran erfarenhet bromsar oss..

Jag menar att våra tidigare erfarenheter med bla förhållanden gör så att vi inte gör om samma misstag igen.
Vi vill ju inte gå bakåt vi vill ju jobba oss framåt. Och inte göra samma misstag igen.
Men hur mycket ska man lyssna på det förflutna.. Om exet var otrogen, innebär det att alla killar gör/är lika?? Nej det är ju inte så..
Vi lär oss och tar med oss av våra och andras misstag.. Men vi måste ändå våga lita på våran nya partner..

Varnings klockor slår när vi hamnar i liknade situationer..
Men vi måste lära oss att beräkna den nya sitsen och inte bara döma efter den förra..
Jag är ju inte samma person längre, jag har andra erfarenheter. Och min partner är inte den samma som var med i historien..

Saknaden av ett barn

Vi går tillbaka i tiden. När jag gick om nian i Delsbo träffade jag många härliga människor där bla en punkare brud som hette Lina. Lina och jag klickade på en gång.
Jag har inte träffat någon annan som henne, hon och jag var så lika.
Vi tänkte lika, förstod varandra på ett obeskrivligt plan. Hade jag haft en tvilling ( med dom fördomar vi har angående  tvillingar) så hade det varit hon.

När jag slutade nian flyttade jag från Delsbo. Och tappade kontakten. Men jag visste att den fans där ändå..
Tills jag fick samtalet om att hon var död. Men jag trodde inte riktigt på det. Hon var bara hemma i Hofors och vi träffades inte, hade ju inte gjort det på flera år.
Inte pratat heller.

När jag och Christian sedan blev ett par och jag träffade hans dotter Jonna för första gången, såg jag Lina.
Den helgen åkte vi till graven, eftersom jag inte varit på någon begravning så blev det jävligt tungt. Det var som en del av mig försvann.
Men samtidigt fans hon där. Hon var närmare än någonsin som om hon var överallt.

Så när jag senare fick frågan från Jonna om jag ville adoptera henne. Var det självklart. Jonna var redan min dotter i mitt hjärta.
Men jag funderade noga på det iaf. Det blev så, jag adopterade henne. Och är hennes mamma på papper. Jag blir aldrig Mamma för hon har Lina. Men ändå mamma.
Jonna har en trygghet. Det var det viktigaste.

När jag och Christian gick isär, trodde jag att Jonna skulle vilja ha delat boende. Men så blev det inte. Av flertalet anledningar.
Hon vet att hon har en plats här hemma och att hon kan komma när hon vill. Hon har varit här ett par gånger. Och vi har träffats lite då och då.
Jag har skickat meddelanden. Utan svar.. Det har varit svårt då ungen bytt nr och telefon oftare än underkläder bla..
Jag har skrivit på fb.. Jag har försökt nå fram.. talat om att jag finns här..
Och det tror jag att hon förstår..

Jag finns här! Jag älskar dig. Du är mitt barn! Och saknaden är enorm. Det gör ont..
Självklart hade jag velat ha dig hos mig varje dag varje minut.. Du är mitt barn!

Måste fortsätta med operationer..

Tankarna snurrar på nu så här på kvällen.. och eftersom jag var inne på det med skönhets operationer i det förra inlägget så fortsätter jag med lite fler sådana..

Omskärelse av män! 
Att skära bort hela eller delar av förhuden.. Det kan handla om religion eller tradition...Då det oftast görs på små barn.. men det tycker jag är övergrepp och det är inte det jag vill skriva om...

Omskärelse kan göras av olika medicinska skäl.. Om förhuden är för trång osv...Men det handlar inte om det heller nu... inte vad jag tror iaf..

Det har ökat markant med killar som är omskurna i vårat avlånga land..och det har inte med invandring heller att göra.. utan våra egna svenska killar väljer att göra denna operation...
Man kan i dag välja att göra denna operation i Sverige (om man är myndig) och då betala för den operationen själv.. Och väldigt många gör det??

Men varför??
-jag tycker det ser fräshare och snyggare ut med en omskuren. /anonym

Taget från en tråd på Familjeliv.se

---------------------------------------------------------------------------------------------------

 http://www.familjeliv.se/forum/thread/70179231-jag-vill-att-min-pojkvan-ska-gora-en-omskarelse

- Jag vill att min pojkvän ska göra en omskärelse.

Någon här som gjort en omskärelse? Gör det ont? vad är positivt/negativt? 
Jag vill att min pojkvän ska göra det! Jag tycker förhuden bara är i vägen och ganska ofräsch om jag ska va ärlig.. Jag gillar att suga av honom men det vore då mycket trevligare om han var omskuren.
Han har inget medicinsk skäl alls att göra det jag bara tycker det är mycket sexigare/snyggare och fräschare. Han tvättar sig osv men det är bara att inse att det spelar ingen roll hur mkt en kille tvättar sig det luktar ändå aldrig helt ok.
------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
 Jag trodde förhuden satt där av en anledning.. för att skudda mot skräp eller djur eller vad som...

 

Operationer...

För utseendets skull..

Var på en hälsokryssning någon gång 2004-2006 kommer inte ihåg... men det var en kvinna som föreläste.. Och jag har inte varit så fängslad någon gång.. och jag har nog inte skrattat så mycket heller.. Men för att komma till saken så berättade hon om bla: Dom där tigerränderna man får på magen efter att fått barn, varför kan man inte bara spackla igen dom?
Hon pratade också om olika skönhetsingrepp och att det inte spelar någon roll hur många man än gör. Om man inte mår bra på insidan.. och insidan kan man inte operera!

Förlåt jag har många vänner som har gjort "magoperationer" med blandade resultat.. Jag är jätte glad för dom som har lyckats.. Men jag funderar lite.. de flesta har provat och kämpat för att gå ner i vikt innan dom får göra en operation.. Sen får dom krav på sig att före operationen gå ner 10-20 kg?? ÖÖöö Va?
Nu pratar vi om personer som har kämppat och kämpat och inte klarat av det, därför väljer att operera!! Hur går det ihop?? Sen ännu mer förvånade är det att vissa av dessa personerna klarar av att på den korta tiden före operation gå ner dessa kilon?? Va??

Om det nu gick att gå ner dessa kilon före operationen men inte före? varför göra den varför inte fortsätta kämpa som man gjort innan op??

Det låter helt galet tycker jag! Finns det någon som vill förklara detta för mig??

Sen kommer vi till dessa människor som opererar allt...som ser ut som dockor plast dockor.. kan förstå om det har en dog efekt liksom tatueringar.. men har dom inte speglar? Kan inte läkaren säga något? vist det är deras kroppar deras liv.. men va fan om jag spårar ur hoppas jag mina vänner stoppar mig!!

Jag skulle också vilja göra några mindre operationer.. så det är inte det jag säger... att man inte ska göra.. jag undrar bara varför det blir så extremt!  Som denna kvinna!