Begravning

Med tunga steg har vi lämnat kyrkan och din kista bakom oss. Många roliga minnen och skratt, men även en massa sorg och saknad. Ett farväl till det fysiska. Men aldrig ett farväl i våra hjärtan och minnen.
Sov i ro min vän och bror ❤
Sebastian Zeb Roupé

Alla hjärtansdag 2019

Fick en present i Stockholm av hjärtat. Men tydligen räckte inte det. Han beställde av en vän dessa handgjorda hjärtan.

Så detta medelande fick jag. ❤

Stockholm och kärlek.

En magisk rolig helg blev det i den stora byn. Massa god mat, spelningar och trevligt sällskap.

Pyssel

I dag har varit en kreativ dag, symaskinen har gått varm.
Klänning, kjol och korsett nästan klara.

Smälte ner gammla ljusstumpar och stöpet nya ljus.

Gjorde en lotusblomma ljuslyckta av plastskedar, som jag sedan målade.

Och gjorde ett ståltrådsträd åt mig själv.

Kl är mitt i natten...

.. Och tankarna flyger omkring som mest.

Lär dig av dina misstag! jo den har man hört ett x antal gånger.
Men vad lär man sig?
Rädsla!
Många gånger lär vi oss att vara rädda för att historien skall upprepa sig.
Våra hjärnspöken säger att så var det förra gången, varför skulle det vara skillnad nu??

Jag tycker inte om rädslan. Oftast lyckas jag trycka ner den i ett hörn och köra på ändå.. Ta några djupa ande tag, tänka det ska gå, och ta klivet.

Men i bland blir det för stort, och jag blir liten, får ont i magen.. hjärnspökerna drar i väg, ångesten kommer och jag är inte värdig.

I dag hade jag det så, men jag fick hjälp att ta mig hur det.
Så skönt när vissa förstår och kan prata mig ur mina dumma tankar.

Ännu en till..

Sedan i sep har det nu gått bort 5 personer i min närhet.
Två valde det själva, två i den där jävla cancern och nu en gammal vän vars hjärta inte orkade med längre.

Sov i ro

ADD, ångest, panikångest och ptsd

Att ständigt överanalysera, att ständigt nedverdera sig själv, att leva med konstant oro för framtiden. Att varje kväll lägga huvudet på kudden och tankarna drar iväg i 400 blås.
Jag klarar inte detta, vad har jag gjort för bra? kommer jag någonsin göra något bra? Nej jag räcker inte till. Jag kan inte.
Jag är inte smart nog, jag är inte snygg nog. Varför äns försöka jag kommer iaf att misslyckas.
Jag kommer inte klara provet, kommer inte få till det jag har för händerna.

Att hela tiden ha dessa tankar. Att ständigt försöka kämpa emot dessa tankar och att fortsätta framåt. Att själv försöka övertala sig själv att jag kan, jag är värd detta och så mycket mer. Att försöka övertyga sig själv att jag är smart, vacker osv fast jag inte tror på det.

Det spelar ingen roll att någon annan ger en komplimang. Även om jag lärt mig att säga tack ist för det jag spontant tänker. Så tänker jag fortfarande att du e ju dum på riktigt.

Att ständigt leva med rädslor som gör att man alltid sätter sig med ryggen mot en vägg el liknade. Att höra folk skratta på stan och på engång ta åt sig och givet så skrattar de åt mig.
Att veta om att jag inte riktigt kan följa ett samtal utan att koncentrationen bryts. Att alltid komma med 7-8 sidospår innan jag är klar med det jag ville berätta om. ( om jag kommer fram till det jag tänkte från början)
En enkel sak som att städa mina 65 kvadrat tar minst en dag. Börjar att dammsuga i hallen.. hittar en vante..lägger vanten i lådan.. bredvid lådan ligger dotterns leksak.. tar in den till hennes rum.. å här hänger tvätten.. Börjar ta ner tvätten.. vad är det som låter?? å dammsugaren i hallen... går tillbaka och dammsuger.. skorna måste ställas upp på hyllan..å jag behöver lite musik.. stänger av dammsugaren.. går in till sterion.. måste leta cd.. på cdtället står ett glas.. in i köket med det.. å titta papper till pappersinsamlingen... (ni förstår)

Rutiner är ett måste, lägga fram kläder kvällen före osv.. men om jag tar på ett par strumpor med hål i på morgonen.. då kan hela dagen blì rubbad... måste leta nya strumpor... å titta jag har inte tagit ner tvätten.. en mössa.. till hallen å lådan.. så är det samma visa som med städningen..
Varför kan inte jag fungera som andra människor? för att jag är värdelös på allt klarar inget! Hjärtat börjar slå fortare, halsen dras åt, jobbigt att andas, jag kommer att dö, jag sitter på golvet och försöker "andas i kvadrat" medans tårarna sprutar.

Så här ser bara några små stunder ut i mitt liv med mina diagnoser!
En ständig och oändlig kamp.

Långdistansförhållande!

Bara ordet långdistansförhållande, låter jobbigt i mina öron.

Men jag tror på att det kan fungera. Jag har haft x som jobbat borta och veckopendlade.
Saknaden är svårast, men man tar vara på tiden tillsamans på ett helt annat plan än när man ses varje dag. Man tar inte varandra förgivet. Man lyssnar bättre på vad den andra pratar om.
Det blir ett djupare samspel.





"5 tips till alla i ett långdistansförhållande – det går att få det att funka!

Alla förhållanden är såklart olika, vissa bor ihop och andra isär. Erika Svensson har i 4,5 år haft ett långdistansförhållande. Hon delar med sig sina bästa tips på hur du som har ett distansförhållande kan få det att fungera!

1. Fokusera på varandra när ni väl ses. Stäng av era mobiler om det behövs för att på riktigt kunna ta till vara på stunden.

2. Se till att alltid ha en träff inplanerad, även om det är långt fram. Det känns mycket mer lätthanterligt om man kan räkna ner dagarna till nästa träff. Jag och Mikael försöker alltid boka ett nytt datum innan vi skiljs åt.

3. Värdesätt era träffar. 
Se till att träffen blir av, oavsett om annat kul dyker upp. Och om du måste avboka, se till att boka ett nytt datum på en gång.

4. Prata ofta. Blanda riktiga träffar med Skype- eller telefonsamtal.

5. Gör saker ihop även om ni är ifrån varandra. Se samma serier och prata om dem efteråt, eller varför inte streama och diskutera innehållet över Skype samtidigt?"


Bra tips. Dock vet jag att saknaden och i mitt fall seperationsångesten är riktigt fördjävligt. Men vad ska man göra åt att detta landet är så långt?

#fuckcancer

Tjernobylolyckan


"Olyckan inträffade natten till lördagen den 26 april 1986 klockan 01.23.45 när reaktor fyra i utkanten av staden Prypjat förstördes genom en explosion och ett moln med radioaktivapartiklar spreds med vindarna över stora delar av Europa.

Till att börja med gavs ingen information om att en allvarlig olycka skett. Anställda vid Forsmark, drygt 1200 km från Tjernobyl, upptäckte förhöjd radioaktivitet måndag morgon den 28 april. Ytterligare mätningar gjordes och det kunde konstateras att radioaktiviteten inte kom från det svenska kärnkraftverket. Detta gav en första indikation om att något hade hänt i Ukraina. Även satellitbilder visade vad som hade hänt. Motsvarande upptäckt gjordes i F

inland: känslig utrustning visade radioaktivt utslag på en person som kom in till sin arbetsplats. Informationen hade inte ännu getts ut, då man bedömde att det var frågan om ett mätarfel. Enligt Russia Today försökte Sovjetunionen först hemlighålla för omvärlden att olyckan hade inträffat.

Det tog lång tid innan man ens på plats insåg hur allvarlig situationen var. Man antog att själva reaktorn var hel. Skalan på mätarna som fanns tillgängliga räckte inte för att visa nivån på strålningen, varför den missbedömdes. Av de som deltog i arbetet med att kyla ner reaktorn, släcka elden och stoppa de radioaktiva utsläppen de första dagarna insjuknade 134 i strålsjuka. Fram till mitten av 2005 hade knappt femtio personer omkommit som direkt följd av olyckan.Uppskattningarna om total dödlighet på grund av olyckan varierar mellan kring tusen och kring en miljon.


"Flest cancerfall i Västernorrland och Gävleborg.

Forskare misstänker att det radioaktiva nedfallet som drabbade Västernorrland efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl på 80-talet ligger bakom det höga antalet cancerfall i länet."

Detta får mig att tänka på vildsvin.

Radioaktivt cesium i vildsvin! Radioaktivt cesium hamnade i svenska marker och vatten efter nedfallet från en kärnkraftsolycka i Tjernobyl 1986.
Än idag hittar man cesium i renkött,
annatvilt, insjöfisk och svamp från de
nedfallsdrabbade områdena. Trots det är risken för att cesium i maten ska påverka hälsan liten. Risken för att cesium i maten ska påverka hälsan liten.

Jag är uppvuxen och fått lära mig att naturen är ett skafferi. Bär, svamp, nötter,
 kött, fågel och fisk. Hur mycket av det jag har stoppat i min kropp har innehållit gifter kvar efter olyckan 86??

Under loppet av några månader har 3 personer i min närhet somnat in. Var av två av cancer!  Så det får en att fundera lite extra.

2018 års brev

2018 Är snart slut. Som jag gjort i många år nu skriver jag årets brev.
Detta år kommer jag dock inte gå in på detaljer, jag tänker nämligen koncentrera mig på det som varit positivt. Och då får jag nog säga att 2018 gick i musikenstecken.. Båtar och festivaler! Året jag såg Maiden och inte bara en gång utan två. SRF vilken resa, vilken upplevelse. GMF med avsked till TKU. Umgåtts mycket med min fantastiska vän och "fru".
Flyttat till min egna lgh.
Träffat nya människor som kommit att betyda mycket för mig.
Året har innehållit mycket negativt.
Jag önskar och hoppas på ett bättre 2019.
Men tar med mig i minnet de bra stunderna.

Sjukskriven...

"Att ha ångest och depression är som att känna sig livrädd men samtidigt vara så trött så du känner dig utmattad. Som att ha rädsla för att vara otillräcklig och en besvikelse, medan man inte har någon kraft att vara produktiv. Att ha viljan att umgås men samtidigt är man folkskygg och isolerar sig. Att vilja vara ifred men samtidigt inte känna sig ensam. De är som att bry sig om allt in i minsta detalj och sedan inte bry sig om någonting. Och ibland vara översvämmad med känslor för att senare känna sig helt tom och paralyserad.

Att inte ha någon tro på förbättring, ingen tro på sig själv . Att ha vetskapen om att de är en sjukdom men ändå ha tankar om att de är självförvållat och vekhet som gör att man är så värdelös. Att känna sig ensam och annorlunda. Känna sig orolig för att andra inte tror att man är sjuk eftersom man inte tror de själv. Och när man stundvis mår bättre får man skuldkänslor för att man inte förtjänar att må bra. Och när man är i de djupaste mörkret känns de som att man är instängt i sin egen kropp som att gå på ett automatiskt läge, som att de är en dröm. Hjärnan känns som den håller på att stängas av, de går inte att koncentrera sig och om de blir för stimmigt runt om kring så kommer ångesten smygande och de känns som att kroppen ska sprängas i tusen bitar. De gör så ont!!

De känns som att man långsamt dör, som att drunkna i sin egen kropp. De känns som att ingen förstår hur dåligt man faktiskt mår. Man har dåligt samvete gentemot alla som drabbas av att man är sjuk."

Efter en höst och början på ännu en vinter som bestått av mycket negativa händelser, beställde jag en tid hos min läkare.
Utmattnings depression och förhöjd ångest så han. Medicin så han!

Som tur var fungerade dessa anti depp piller. De tog inte bort mina känslor, men de sänkte ångesten.

Jag måste lära mig att andas, stanna upp och andas. Nu har jag kört på och bite ihop för länge igen. och resultatet av det blir ju att jag rasar.

Jag själv..

.. mår inte alls bra. Men har iaf fått kontakt.
Vad framtiden har att ge är ett stort ?
Vet bara känslan av i dag!

Pärlan

Jag tog beslutet att min älskling ska få flytta.

Då tid å pengar inte finns för renovering, få pärlan ett bättre liv hos Jenny med massa kärlek. Jag vet att jag sagt att han skulle få var hos mig, men det går inte. 

Oren

Det känns som mitt hjärta blivit våldtaget.
( ja jag vet hur det är)
Jag känner skam för att jag var så dum å släppte garden, jag öppnade å släppte in.
Nu känns det utnyttjat å äkligt.
Orent
Men hur mycket jag än vill så kan jag inte ta ut det å tvätta det. Jag skulle vilja skrubba bort dig.
Men det går inte.

Trasig..

Åter igen så slår livet mig i ansiktet.
Självmord, cancer och kalla fötter..
orkar inte! Min berg och dalbana till liv går alltid rakt ner efter en liten färd uppåt..

Just nu är jag totalt trasig.. Måste försöka hålla ihop. Det är Ayla vecka och oav jag kan inte falla.. brakar jag nu och släpper ut, så vet jag inte om jag någonsin kommer upp igen.
Kämpa klättra trampa
Du fixar även detta!
Det ska gå!!!

Kalas

I morgon är det 6år sedan jag låg på akis och fick upp en liten tjej på mitt bröst. En envis liten donna som redan där lyfte på huvudet. 11 veckor och två dagar senare stod hon och höll i mig.  Envis, stark och intelligent och vacker är hon Ayla.

Eftersom det är vardag i morgon och skola för oss båda, så firade vi i dag.
Och jag fick ha mina tre döttrar hemma och samlade. Första gången på över en månad vi är tillsamans.

Även min mormor var hit och firade och inspekterade lgh.

Den sista?

Aldrig mer en ensamhetens tår.
Glöden i dina ögon läker mina sår.

Mina ögon tindrar och läpparna ler.
Du bryr dig, du lyssnar och du ser.

Stoppa tiden stanna just här just nu.
I fantasin lever drömmen om jag och du.

Historien berättar om de tidigare dåliga valen.
Om stryk och djupa sår, jag kanske är galen.

Lyckan ler mot oss nu mitt hjärta.
Snälla låt ej detta förvandlas till smärta.

Hoppet önskan att detta består.
Att ingen vänder sig om och bara går.

Önskar mig lyckligt slut med min sista.
Vad som än händer dig vill jag inte mista.

Ny tid, nytt liv.

När vi föds är vi som en liten pusselbit, under vår uppväxt skaffar vi fler bitar och det börjar likna en helhet.. Som ett vanligt pussel finns det bitar som är roligare att lägga på plats än andra.. I bland möter vi människor på vägen som kommer med en bit eller flera.. och på något sätt känner vi hur de passar så bra.. oavsett om människan blir kvar i vårat liv eller inte så finns biten/bitarna kvar i vårt mål att finna alla bitar. Just nu har jag känslan av att hittat en stor bit jag letat efter väldigt länge.
Men det är inte bara den biten som faller på plats nu.

Under det senaste året har mycket hänt. Som jag var inne lite på i senaste inlägget.
Jag började studera, började med att läsa in olika gymnasie ämnen för att få just gymnasie kompetensen. Samtidigt som jag sökte den utbildningen jag verkligen vill ha behandlingspedagog. Jag blev 15 reserv vid första sökningen. Så jag fortsatte läsa gymnasie ämnen. En resa som utmanade mig att växa som person och som fick mig att förstå att jag kan. snittar ämnena med C i betyg.

Under tiden jag studerat har min diagnos utredning på vuxenpsyk gått framåt. Jag fick diagnosen posttraumatisk stressyndrom och fick gå KBT. När det var färdigt forsatte utredningen och resultatet blev ADD. Blev direkt erbjuden mediciner men tackat nej. Jag vill inte trycka i mig en massa skit. Har jag klarat mig hyfsat bra i 37år, kan jag fortsätta med det. Jag vill ha andra verktyg som hjälp. Min bästa medicin i dag är musik. och nu med diagnosen kan jag få använda mig av musiken även i skolan. Jag ramlade in och började läsa till undersköterska, samtidigt som jag fortsätter söka behandlingspedagogen denna gång blev jag 3e reserv.

Stora förändringar blev det i familjelivet, min förra sambo och jag gick isär. Efter mycket letande och hittade jag en ny bostad. En lgh på 65 kvadrat en 2a. Båda stora döttrarna flyttade hemmifrån. Och det blev bara jag och Ayla. Förändringen från att vara 7 personer en hund och tre katter till att bara vara vi två var annan vecka och bara jag den andra. Leia fick ju som sagt somna in, katterna blev kvar hos xet där de kan springa som de vill (han bor i hus) Det ä r lite svår att ta in att vara ensam jag klättrar lite på väggarna. Men jag trivs och trivs med att vara själv å kunna göra som jag vill..

Att blogga när jag mår bra här inte varit min grej. Startade bloggen då jag var deprimerad och det har varit en ventil. Men jag ska försöka mig på att skriva lite då och då även när jag mår som bäst så som just nu.

Överflödiga ord

Ord är farliga
ord kan skada
ord är magiska
ord kan läka sår
Du är rädd för orden, men oavsett om de kommer ut eller inte så finns de där. Orden lyser igenom dina ögon. Orden känns vid din berörning. Du kan inte dölja orden. Så sluta försöka dölja. Orden kommer att hitta ut ändå.

Dags att damma av å starta upp igen..

Inte bara min blogg som behöver dammas av och få liv. Jag behöver också det. Åter igen händer det mycket i mitt liv.

I dag tog vi farväl av våran älskade Leia. Efter 5 år hos oss har hon nu fått somna.

Som jag skrev är det förändringar på gång. Singel och väntar svar på flera lgh. Nu ska denna fröken tänka på mig själv. Det gör jag ju redan med tankarna på utbildning osv. Men lite mera. Fick min diagnos ADD här om veckan och det ska arbetas med den också. Självkänslan och egetvärdet är där jag ändå skall sätta in det största jobbet på. Nu är det dags. Dags att jag får växa och blomma.. Läste denna texten i dag och tycket den var helt underbar! 

Jag Vill Vara Med Dig, Men Inte Till Vilket Pris Som Helst

Jag vill hålla hand med dig, skratta åt dina skämt, gå vid din sida, mysa i soffan, titta in i dina ögon och kyssa dig varje dag.

Jag vill sitta på köksbänken klockan tre på natten i mina underkläder och bara dumma mig med dig.

Jag vill vara någon som är av stor betydelse för dig och jag vill ge dig mina dagar, veckor, månader och år.

Jag vill bara vara med dig. Jag vill få dig att le och göra dig lycklig. Jag vill vara i din famn och mysa. Jag vill stanna uppe hela natten och prata i timmar. Jag vill höra vad som är i dina tankar och vad som finns i ditt hjärta. Jag vill vara den du vill dela med dig till.

Jag vill ha alla dessa saker för oss. Jag vill att du ska vara min och jag vill vara din, men det kommer inte vara så till vilket pris som helst. Jag kommer inte gå av på mitten för någonting som inte är värt det. Jag vill inte förlora mig själv till någon som inte förtjänar det.

Jag vill inte ha dig om jag ska behöva jaga dig.

Om jag måste jaga efter dig betyder det att du flyr från mig.

Och om du flyr från mig finns det inte något jag vill ha från dig eftersom det betyder att vi definitivt inte är på samma våglängd.

Jag vill inte jaga efter dig. Jag vill ha dig bredvid mig och jag vill att vi ska springa tillsammans i denna vilda och galna värld. Jag vill veta att jag kan luta mig mot dig och inte vara rädd att du ska gå när som helst.

Jag vill inte ha dig om jag måste be om din tid.

Jag vill verkligen vara med dig, men det kommer inte hända om jag måste be dig om att ge mig din tid. Om jag är redo att ge dig en plats i mitt liv, förväntar jag mig detsamma av dig.

Jag vill inte sitta och vänta på att du ska ta dig tid att sms:a mig tillbaka. Jag vill inte vänta på att du ska se om du kan hitta tid att träffa mig. Jag vill vara på din prioritetslista eftersom jag är redo att sätta dig på min. Om jag måste kämpa för din uppmärksamhet, är du och jag inte värt det.

Jag vill inte ha dig om jag måste bevisa att jag är värd det.

Om du inte kan se själv är jag värd det, då är det inte något i den här världen jag kan göra för att bevisa att du har fel. Det finns inte något jag kan göra för att övertyga dig om motsatsen. Och helt ärligt, jag vill inte behöva bevisa för dig att jag är värd det.

Jag vill att du ska acceptera mig för den jag är. Jag vill att du ska respektera mina värderingar och jag vill känna mig bekräftad av dig. För det här är precis vad jag är mer än villig att göra för dig

Jag vill inte ha dig om vem som helst kan få dig.

Jag har alltid varit den typ av tjej som ogillar något som vem som helst kan få. Vad är värdet i dig om du är så lätt? Vad är så speciellt med dig när någon annan tjej kan få dig? Och vem kommer lova mig att du inte bara lämnar mig för någon annan tjej om du inte har någon sorts standard?

Jag vill kunna lita på dig. Jag vill veta att du aldrig skulle ersätta mig med någon slumpmässig tjej så länge jag är bra för dig. Jag vill veta att jag spelar roll för dig och att jag ger dig värde i ditt liv. Jag vill inte vara med dig om jag skulle kunna ersättas så lätt.

Jag kommer inte satsa om du inte visar mig att du vill att jag gör det.

Jag har varit med om mycket i mitt liv. Lita på mig, det sista jag vill göra är att jaga efter någon som inte vill att jag ska vara i hans liv. Så, det kommer jag inte göra. Jag kommer inte göra dig min #1 om du inte visar mig att du vill vara där.

Jag vet att relationer mellan två människor är röriga men de borde aldrig vara svåra. Jag vet att de kräver ansträngning och jag är villig att arbeta för oss om du ger mig något att arbeta för.

Låt mig inte döda för att få vara din tjej eftersom jag vet när det är dags att sluta ge sig själv till någon.

Om du vill ha mig i ditt liv, flytta på dig och ge mig en plats. Det är inte svårare än så.