Krig???

Min kropp känns som ett tomt skal.
Någon har barmhärtigt tagit ut mitt hjärta och där med mina känslor.
Denna någon insåg hur viktigt det var att det gömmdes på ett säkert ställe,
medans mitt huvud och kropp slåss mot det mörta.
Ingen ilska och inga tårar kan hjälpa eller stjälpa mig nu.
Nu är det bara viljan kvar.
Det svarta siraps liknaden smörjan äter sig igenom allt.
Vandrar från mina fötter upp mot min hjärna.
Huvudkontorets alla varnings lampor lyser och blinkar.
Musklerna skakar av ansträngningar.
Är jag redo för detta krig?
Det har börjat!