söndag 8 februari 2015

privat..rädsla , nyfikenhet och insikt...

Under en väldigt lång tid har jag jobbat med mig själv..jag har lärt mig mina gränser, vad jag tycker om och inte.. på vilka sätt jag ska/kan hantera saker och vad jag bör undvika.. jag vet vem jag är vart jag kommer ifrån och hur jag vill ha det... jag har pusslat och vänta på bitarna och satt dom på plats.. jag är jävligt stark.. jag klarar av väldigt mycket som andra inte fixar.. men jag tycker inte det räcker... jag tycker inte jag har att ge inte att jag kan ge tillräckligt till någon annan..mina egna krav är för höga för att jag ska nå dom och det gör att jag biter mig litet i svansen...dock har jag ju ett övertag..jag har vetskapen om dessa saker.. Jag har nu börjat min diagnos utredning på vuxenpsyk.. Och längtar med skräckblandad förtjusning på vad som skall komma här näst.. vad kommer dom att komma fram till.. blir det jag själv tror?.. När jag ändå var igång så var jag till gyn och tog bort och skickade "knölar" analys.. Och det kan jag säga att jag är skit rädd för vad resultatet ska säga...spelar ingen roll att folk säger att det är ingen ide att fundera på det föräns rapporten kommer... nä det gör mig mycket lugnare? det är säker inget! Nä inget har jag skickat på analys.. inget skrämmer skiten ur mig, inget! hade det varit inget hade jag inte behövt skicka det på analys...Det värsta är dock att ingen förstår rädslan.. alla säger ja men det där går bra... Jag mår skit över detta inget....