torsdag 19 februari 2015

Måste fortsätta med operationer..

Tankarna snurrar på nu så här på kvällen.. och eftersom jag var inne på det med skönhets operationer i det förra inlägget så fortsätter jag med lite fler sådana..

Omskärelse av män! 
Att skära bort hela eller delar av förhuden.. Det kan handla om religion eller tradition...Då det oftast görs på små barn.. men det tycker jag är övergrepp och det är inte det jag vill skriva om...

Omskärelse kan göras av olika medicinska skäl.. Om förhuden är för trång osv...Men det handlar inte om det heller nu... inte vad jag tror iaf..

Det har ökat markant med killar som är omskurna i vårat avlånga land..och det har inte med invandring heller att göra.. utan våra egna svenska killar väljer att göra denna operation...
Man kan i dag välja att göra denna operation i Sverige (om man är myndig) och då betala för den operationen själv.. Och väldigt många gör det??

Men varför??
-jag tycker det ser fräshare och snyggare ut med en omskuren. /anonym

Taget från en tråd på Familjeliv.se

---------------------------------------------------------------------------------------------------

 http://www.familjeliv.se/forum/thread/70179231-jag-vill-att-min-pojkvan-ska-gora-en-omskarelse

- Jag vill att min pojkvän ska göra en omskärelse.

Någon här som gjort en omskärelse? Gör det ont? vad är positivt/negativt? 
Jag vill att min pojkvän ska göra det! Jag tycker förhuden bara är i vägen och ganska ofräsch om jag ska va ärlig.. Jag gillar att suga av honom men det vore då mycket trevligare om han var omskuren.
Han har inget medicinsk skäl alls att göra det jag bara tycker det är mycket sexigare/snyggare och fräschare. Han tvättar sig osv men det är bara att inse att det spelar ingen roll hur mkt en kille tvättar sig det luktar ändå aldrig helt ok.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
 Jag trodde förhuden satt där av en anledning.. för att skudda mot skräp eller djur eller vad som...
 

Operationer...

För utseendets skull..

Var på en hälsokryssning någon gång 2004-2006 kommer inte ihåg... men det var en kvinna som föreläste.. Och jag har inte varit så fängslad någon gång.. och jag har nog inte skrattat så mycket heller.. Men för att komma till saken så berättade hon om bla: Dom där tigerränderna man får på magen efter att fått barn, varför kan man inte bara spackla igen dom?
Hon pratade också om olika skönhetsingrepp och att det inte spelar någon roll hur många man än gör. Om man inte mår bra på insidan.. och insidan kan man inte operera!

Förlåt jag har många vänner som har gjort "magoperationer" med blandade resultat.. Jag är jätte glad för dom som har lyckats.. Men jag funderar lite.. de flesta har provat och kämpat för att gå ner i vikt innan dom får göra en operation.. Sen får dom krav på sig att före operationen gå ner 10-20 kg?? ÖÖöö Va?
Nu pratar vi om personer som har kämppat och kämpat och inte klarat av det, därför väljer att operera!! Hur går det ihop?? Sen ännu mer förvånade är det att vissa av dessa personerna klarar av att på den korta tiden före operation gå ner dessa kilon?? Va??

Om det nu gick att gå ner dessa kilon före operationen men inte före? varför göra den varför inte fortsätta kämpa som man gjort innan op??

Det låter helt galet tycker jag! Finns det någon som vill förklara detta för mig??

Sen kommer vi till dessa människor som opererar allt...som ser ut som dockor plast dockor.. kan förstå om det har en dog efekt liksom tatueringar.. men har dom inte speglar? Kan inte läkaren säga något? vist det är deras kroppar deras liv.. men va fan om jag spårar ur hoppas jag mina vänner stoppar mig!!

Jag skulle också vilja göra några mindre operationer.. så det är inte det jag säger... att man inte ska göra.. jag undrar bara varför det blir så extremt!  Som denna kvinna!

Detta med års breven...

Är riktigt roligt...
Har års brev nu från 2009 och fram tills nu 2015.. riktigt kul att gå tillbaka och titta.. Hoppas ni som läser också tycker det är roligt... Kram

2014 års brev...

2014

Snurra du min värld Sjöng Ted gerdenstad.. Och så har året varit för mig..
Allt skit från 2013 fortsätter.. sos möten..hit och dit...Christian har under vintern haft fel medicin och lever i en egen värld med samtal och händelser som inte ägt rum...Tur i oturen hostar han sönder ett revben och får ny medicin och kommer tillbaka till det verkliga livet.. Men han har ju upplevt saker och ting på sitt sätt..Så det blir en hel del bråk..

Min kropp strejkar sedan Aylas födsel.. dvs sexuellt.. Christian får inte ta i mig.. Jag går till läkaren, går till psykolog..Och vi börjar i parterapi..
Jag kommer mer eller mindre på svaret själv, varför jag inte funkar... Christian är inte den Christian jag föll för.. Han är en helt annan man.. Inte undra på att jag stelnar när han tar i mig.. det är en främling!

Jonna börjar skolka...det slutar i att hon bara ligger hemma och gör inget alls... Sos möten en gång i veckan för att lösa det.. möten med skolan flera gånger.. Christians minne funkar inte så jag får hålla allt åt honom också..

Ayla har slutat på dagis och är hemma med pappa när jag jobbar.. det innebär att jag har ett kaos att ta hand om hemma när jag kommer hem från jobbet...Christian orkar inget...han kan inte ens gå till parkeringen för att köra bilen...Jag följer med på hans möten..hans läkarbesök osv.. för att hålla reda på allt som sägs.. för att kunna skriva upp det åt honom.. är hans personliga assistent....

Försöker jobba med klubben och göra mitt bästa..lyssna på de övriga medlemmarna och försöker få ihop gruppen igen.. Dessutom få in lite slantar... Får till några lyckande barhäng med bra med folk... Och blir vald till ordförande igen vid årsmötet...En nära anhörig till en av medlemmarna (vän till många) går bort... Och min pappa skräms väldigt mycket när han får en hjärtinfarkt...

Då jag är den som drar in pengarna i familjen.. jobbar jag extra och extra på det under sommaren.. Jag bytte arbetsplats under våren...

Börjar på föräldrar kurs på habiliteringen för att lära oss mer om Ronjas diagnos..

Jobbar..städar..sköter allas kalendrar..hundar..ungar..klubb..jobb...3-4 möten i veckan...assistent åt min man...trött..hinner inte träffa mina barn...

Ayla hamnar på sjukhuset för en öroninflammation som spridit sig..fem dagar sjukhus..och då förflyttning till Gävle över helgen ( dom har ingen öron läkare på helgen i Hudiksvall).. kommer hem med antibiotika som hon inte tål... ungen kräks och har diarré i en vecka innan vi får komma in igen....

Trött är bara förnamnet...

Säger upp mig som ordförande i klubben....och till slut lämnar klubben helt... Hinner med någon träff och någon cruising under året ändå..

Känner att jag snart inte orkar något alls mer, börjar se den berömda väggen som jag springer i mot med huvudet före...

Jag och Ayla följer med in till stan då Christian ska till besiktningen...
En vän skriver på fb om att han är i stan och vill ha fika sällskap.. vist vi är på..
Men något händer.. det gnistrar i luften....Vill inte ta till mig det, vill inte erkänna för mig själv vad som händer...till en början...

Christian och jag pratar om saken och bestämmer oss för skilsmässa....Christian blir som en ny människa..hans MS är som borta.. vist han har ny medicin också..men latheten försvann.... han börjar städa, gå ut med hund osv...besvikelsen blir enorm...Han erkänner att han tagit mig för givet!!

Jonna och Kenny går isär.. Och Jonna hoppar av Broman för att börja ny skola... Vi tappar en del, Men Jonna är min dotter oavsett vad som händer.. Och det känns som att det blir bättre kontakt nu (2015)

 Jag flyttar till Hassela, flyttar i lag med Lasse..fem bonus barn och ett bonus barnbarn... blir uppsagd och blir "hemmafru"....
Det mesta blir ljusare...


Christian träffar Julia och bildar en ny familj.. Så Ayla får ett "syskon" till där.. Pluss att Leia fått en hund kompis!

Tappar kontakt med människor..som jag saknar mycket, men jag vet inte vad som är felet.
Och om jag inte vet vad felet är kan jag inte göra något åt det heller! ...och nya människor kommer in i mitt liv...
Ronja och jag får en bättre relation.. och hon trivs så bra med den nya familjen.. Ja  Ayla trivs också jätte bra..

Många fina djur vandrar vidare detta år...


Året i det stora hela har varit väldigt tröttsamt..Men jag har lärt mig mycket om mig själv...Och om andra...
Nu när jag skriver är jag inne i 2015... och jag väntar med nyfikenhet på vad detta året ger... Men det får ni kanske läsa om i nästa årsbrev...

2013 årsbrev...

År 2012s brev såg ut så här: 

(2012 Året 2012 börjar närma sig sitt slut, så här dagen före jul kommer jag på att det börjar bli dags att sammanfatta året och skicka det årliga brevet till mina vänner... Problemet i år lika som tidigare år är ju att komma ihåg allt. Men i år kan jag väl säga att 2012 har gått i kärlekens och familjens tecken...

Vi firade nyår med svärmor, Ania, Jonna och Ronja hos svärmor. Vi åt gott och sen gick vi ut och eldade kasa. Direkt efter tolvslaget överraskade vi med att förlova oss.... Väldans bra början på året :) 

Den 12 januari kom nästa stora grej jag kissade på stickan och den visade positivt. Magen växte, vi flyttade till lgh. Magen växte mera och sommaren kom, och så gjorde oxå Jonna hela sommar lovet var hon hos oss... 

Vi var i väg på lite rock och cruisingar. 
Överraskade än en gång med att den 20/7 säga ja till varandra oxå... 
Och så den största händelsen i år var den 17 sep när Ayla kom ut till oss. Efter att ha bråkat i två veckor. 

Vi köpte oss the Bangbus och oplan fick ta semester. Pärlan ska piffas upp lite. Även ett till vrålåk hamnade i våra ägor en Amason. 

Det har varit mycket hemmatid och vi har fått nya bekanskaper både två benta och fyrbenta. Ralf (katten) flyttade till oss. Tom och Raya (hundarna) har varit här en hel del då deras matte jobbat. Och under den senaste veckan flyttade två små råttor in Slampan och slynan. 

Jonna började komma oftare i våras och var här nästan varje helg, sen hela sommarlovet. Hon gick igenom en strid och vann så nu har hon blivit skriven här. Vi väntar dock på att alla papper skall bli klara och Christian åter igen får vårdnaden. Men som sagt det är på g. 

Ronja kan lysa med sin frånvaro ganska ofta. Men kommer hem någon helg då och då. Hon har pojkvännen kvar. Något nytt på hennes front är väl att hon oxå börjar ny skola i januari, då dom inte alls varit snälla mot henne på den gamla skolan. 

Året har gått så fort så jag vet varken ut eller in och det är som sagt många stora saker som hänt så jag har nog glömt dom små *ler* 
Vi har klarat oss i från begravningar i år och det är ju helt underbart. Det har som sagt fötts barn och inte bara av oss. Våran dotter fick den 20 dec en kusin bla. 

I morgon julafton ska firas med hela familjen samlad och vi ska bara vara äta gott och mysa. Vad nyårsafton har att vänta vet vi inte än, men det får ni läsa om i 2013års brev. Jag önskar er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år!) 

 Det var en liten påminnelse och här har ni: 

2013 
Som vanligt är det supersvårt att komma ihåg allt som hänt, fast nu ännu svårare då jag sitter nu feb 2015 och försöker minnas.... 
När du får läsa om mina senaste år kanske du har förståelse varför det inte blivit av förrns nu..

2013 började lugnt.. var hemma med en mysig liten Ayla...Christian har blivit sämre i sin MS och orkar inget alls...Mina tankar och panik om att hitta jobb börjar byggas upp... För Christian kan inte jobba det blir jag som får dra det lasset...

Papperna är färdig och Christian har återfått vårdnaden om Jonna..Jag får frågan av Jonna om jag vill adoptera och vi startar den processen... 

Efter mycket letande och lång tid... ska vi få träffa en fyrbent tjej.. så i april stannar vi till i Uppsala på väg till Stockholm...Vi ska bekanta oss med en rottis tik... Ganska förvånade åker vi med hunden i våran bil där ifrån ner till fjollträsk och hämtar en epa som Jonna köpt...Vi har en till familjemedlem vid namn Leia... 

Då oplan e parkerad i år så tar vi gamle vagnen med på cruisingar och träffar.. Och Ayla som älskar raggarbilar gör
succé i sin vagn... 


Livet med Christian är inte som det skulle bli...Jag och Christian slåss en kväll.. och det blir utredning på sos...Dom måste göra en sådan för att se om barnen mår dåligt... En utredning som läggs ner ganska snart...Vi har ju kontakt med dom ang adoptionen också..

Jonna träffar Kenny som flyttar in hos oss..

Ronja går om 6an och stannar kvar på Idenor skola ett tår till.. efter en massa möten och beslut... stackaren fick löss också detta året.. Och "OM"  lusade av hela Västansjö.. Ronjas utredning blir klar och hennes diagnos lyder atypisk autism med koncentrations svårigheter...

På vårat extra insatta årsmöte blev jag vald till ordförande för klubben....och börjar jobba med det jag tror är bra för klubben... en del barhäng bla...

 Aylas ett årsdag firades och hon satt naken på golvet och åt tårta.. 

Det kommer in en anonym anmälan till sos, om är riktigt gräslig.. Men den anser bara Jonna och Ayla..Vi lägger ihop lite ledtrådar och vet vem som ligger bakom.. säger upp bekanskapen med den familjen..... 

Jag söker jobb..går på intervjuer..och får en plats som personlig assistent åt en tjej med svår autism och grov epilepsi..i det stora hela har jag mycket som jag tänker på, mycket jag jobbar med privat...Och jag känner en stor sorg över att jag är borta så mycket från Ayla.. Som går på dagis...Jag trivs ganska bra på min arbetsplats och jobbar så mycket extra jag kan.....men ordinarie assistent kommer tillbaka och jag får sluta..Bara ett par dagar senare börjar på ett nytt ställe hos en kille.......på den nya arbetsplatsen är allt kaos..så utöver det vanliga arbetet blir det en massa extra... 

 Under årets lopp har jag problem med magen och det visar sig vara gallsten.. så i dec åker jag på operation... 

Jul firar vi hemma med massa mat och mys..fast julafton eftermiddag och kväll jobbar jag... nyår tittade jag Ayla,Christian och Leia på raketerna.. Och jag tog hål i kinderna...