vi!

Hoppet om att leva lyckliga i alla dagar med någon hade slocknat för mig. Men det var innan jag åter fick kontakt med Fredrik, innan han sökte upp mig på nätet. Innan vi började våran resa igen den 17 feb 2009. För er som inte vet det så började det som så att han skickade vänförfrågan via fb. Jag belv nyfiken på (vad jag då ansåg vara en idiot) ville mig. Efter många chatt-dagar/nätter förändrades min syn på honom igen och vi blev ett par. Vi har snart haft två konstiga men otroligt underbara år tillsamnas. Och jag har känslor för honom som jag inte trodde var möjliga att känna. Han har hela mitt hjärta.

Jag skrev i ett tidigare inlägg om idi och ot, de två troll som bor i mitt huvud. Dom är framme och spökar igen. Dom har slagit sig i hop med mitt dåliga självförtroende och lever rövare. Dom säger saker som att det inte kommer att hålla. Att han kommer lämna mig. Varför skulle han älska mig! Varför skall någon alls älska mig! Och även om det nu går bra så kommer han i framtiden att tröttna och lämna mig. Hadde vi stått inför ett giftemål, hade det kallats för bröloppsnärver. Men detta händer konstat i vardagen ( i alla fall för mig) i arbetet, i förhållandet ja i livet.

Med allt det vi varit med om dessa två år så vet jag att vi är starka. Vi litar på varandra, vi täcker varandras rygg. Och tillsamans kommer vi kunna gå stolta brevid varadra genom livet. med en massa kärlek. Vad som händer i morgon är det ingen som vet, men om vi blundar och drömmer kan åtminstonde jag se ringar större familj och även barnbarn. Jag kan se oss tillsamans bli gamla och se tillbaka på våra liv och vara nöjda. Minnas alla underbara stunder och alla skratt. För det har vi nästan redan. Jag vet att vi kan och kommer att hålla det här länge. Våran kärlek är så stark! Jag älskar dig Fredrik, du och Ronja är mitt allt!!