Ayla

Vi hade planerat att åka ner till Pappa den 9/9 för att invänta bf. Men så blev det inte sammandragningarna började den 5 och Akademiska sa att vi skulle åka ner. Var det 5-6 minuter i mellan när vi kom till Uppsala skulle vi komma direkt in, annars åka till pappa och vila och vänta. Och vänta blev det. Det satte igång och avtog, tog fart och avtog. Trodde det riktigt va igång och Ania kom ner Var in på förlossningen och det avtog. Där i mellan allt va vi och köpte bil. Hjälpte till i klubblokalen och målade fönster. Gjorde Uppsala. mm. Skrev in oss på mvc Årsta. Räknade minuter mellan värkar. Den 17 på morgonen låg jag och hade ONT men höll koll på klockan och väntade, avvaktade och väkte sedan Christian. Nu var det en annan smärta igen och det gjorde ondare kanske var det dags. ( men vågade ändå inte hoppas) Vi åkte in vid 02. Fick tabletter och en rum på förlossning så jag kunde sova. Och groggy på tabletter sov jag skönt från 5?6 fram till 10. Vaknade utan värkar! Suck dom kom igen två gånger när vi var ute och gick. Personal byten och undersökningar. Träffade Emma barnmorska. Och hon frågade och lyssnade. Undersökte och frågade hur vi ville göra. Jag och Christian bestämde med henne att vi skulle gå en sväng och se om något hände, (14.00) mellan 16-18 skulle vi göra en till undersökning och om inget hänt då åka hem till pappa igen. Vi knallade iväg ner till Kafeterian. Köpte mackor och Christian köpte kaffe. Gick ut utanför stora entrèn för att han skulle röka. Men det fick han inte. För när vi satt där ute kändes det som någon körde upp en hand i mig och började dra i allt den fick tag på. Vi gick tillbaka till förlossningen och värken höll i sig nästan hela vägen. Inne på rummet kom nästa och dubbel vikt och grinandes stog jag över sängen när Emma kom in. -SMÄRTLINDRING! Var det ända Christian fick ur sig. Oj men nu har du ju riktiga värkar säger hon! Hon undersökte igen, satte nålen i armen till droppet, förvarnade narkosläkaren osv. Undertiden fick jag prova lustgasen igen och den och jag blev bästa vänner denna gång. Efter inte alls många värkar säger Emma att jag nu är öppen 10cm (under en timme gick jag från 4-10) Jag kan få EDA men den kommer inte att hjälpa! Jaha varför ska jag då ta den?? nä vi hoppar det. Värkarna blev värre och topparna gjorde ondare och lustgasen gick inte över dem. Hade panik,var groggy, hade ont. Christian var en stor tröst och stöd. Dom ville att ja skulle vända mig och när jag väl kommit runt och bökat klart, då hade lillans hjärtljud nästan försvunnit hon tyckte tydligen inte om det. Så försöka att snabbt böka tillbaka oxå då! I mellan åt fick jag andas syre då hon inte heller tyckte om att få förmycke lustgas! Dom stunderna var inte roliga för mig. Huvudet kom ut men hon kom för fort. Så Emma och jag fick kämpa mot min kropp och hålla tillbaka henne så hon hann vrida axlarna också. Sen kom hon ut våran lill fisa. Samma tid som stora syster Ronja 17.31. Pappa klippte navel sträng och sedan fick vi mysa ensamma. de vägde och mätte henne en 3 timmar efter födsel 49 cm och 3270g. Morfar och Anna fick komma in och mysa med oss en sväng på förlossningen.Sen fick Ayla åka barnvagn upp på BB är dubbelsängen var bäddad åt oss alla tre med ett barnnäste i mitten. Dagen efter åkte vi hem till morfar vi var där och myste till lördagen då vi for hem. På vägen hem stanna vi i tönnebro så mormor fick titta lite. Ania fick komma ut i Hudik och titta och Vi plockade upp Ronja. Hemma kom Jonna och systrarna myste. Söndag kom Stina och Jesper och myste. Mia och hundarna kom på kvällen. Måndag farmor kom och tittade, mia hundarna jag och vagnen var ute och gick. Daniel stina och jesper kom en sväng. I dag tisdag: jag och Ayla bara myser i sängen,Pappa är i Gävle på uppföljning av medicinen. Och vi längtar tills han kommer hem! <3