2014 års brev...

2014

Snurra du min värld Sjöng Ted gerdenstad.. Och så har året varit för mig..
Allt skit från 2013 fortsätter.. sos möten..hit och dit...Christian har under vintern haft fel medicin och lever i en egen värld med samtal och händelser som inte ägt rum...Tur i oturen hostar han sönder ett revben och får ny medicin och kommer tillbaka till det verkliga livet.. Men han har ju upplevt saker och ting på sitt sätt..Så det blir en hel del bråk..

Min kropp strejkar sedan Aylas födsel.. dvs sexuellt.. Christian får inte ta i mig.. Jag går till läkaren, går till psykolog..Och vi börjar i parterapi..
Jag kommer mer eller mindre på svaret själv, varför jag inte funkar... Christian är inte den Christian jag föll för.. Han är en helt annan man.. Inte undra på att jag stelnar när han tar i mig.. det är en främling!

Jonna börjar skolka...det slutar i att hon bara ligger hemma och gör inget alls... Sos möten en gång i veckan för att lösa det.. möten med skolan flera gånger.. Christians minne funkar inte så jag får hålla allt åt honom också..

Ayla har slutat på dagis och är hemma med pappa när jag jobbar.. det innebär att jag har ett kaos att ta hand om hemma när jag kommer hem från jobbet...Christian orkar inget...han kan inte ens gå till parkeringen för att köra bilen...Jag följer med på hans möten..hans läkarbesök osv.. för att hålla reda på allt som sägs.. för att kunna skriva upp det åt honom.. är hans personliga assistent....

Försöker jobba med klubben och göra mitt bästa..lyssna på de övriga medlemmarna och försöker få ihop gruppen igen.. Dessutom få in lite slantar... Får till några lyckande barhäng med bra med folk... Och blir vald till ordförande igen vid årsmötet...En nära anhörig till en av medlemmarna (vän till många) går bort... Och min pappa skräms väldigt mycket när han får en hjärtinfarkt...

Då jag är den som drar in pengarna i familjen.. jobbar jag extra och extra på det under sommaren.. Jag bytte arbetsplats under våren...

Börjar på föräldrar kurs på habiliteringen för att lära oss mer om Ronjas diagnos..

Jobbar..städar..sköter allas kalendrar..hundar..ungar..klubb..jobb...3-4 möten i veckan...assistent åt min man...trött..hinner inte träffa mina barn...

Ayla hamnar på sjukhuset för en öroninflammation som spridit sig..fem dagar sjukhus..och då förflyttning till Gävle över helgen ( dom har ingen öron läkare på helgen i Hudiksvall).. kommer hem med antibiotika som hon inte tål... ungen kräks och har diarré i en vecka innan vi får komma in igen....

Trött är bara förnamnet...

Säger upp mig som ordförande i klubben....och till slut lämnar klubben helt... Hinner med någon träff och någon cruising under året ändå..

Känner att jag snart inte orkar något alls mer, börjar se den berömda väggen som jag springer i mot med huvudet före...

Jag och Ayla följer med in till stan då Christian ska till besiktningen...
En vän skriver på fb om att han är i stan och vill ha fika sällskap.. vist vi är på..
Men något händer.. det gnistrar i luften....Vill inte ta till mig det, vill inte erkänna för mig själv vad som händer...till en början...

Christian och jag pratar om saken och bestämmer oss för skilsmässa....Christian blir som en ny människa..hans MS är som borta.. vist han har ny medicin också..men latheten försvann.... han börjar städa, gå ut med hund osv...besvikelsen blir enorm...Han erkänner att han tagit mig för givet!!

Jonna och Kenny går isär.. Och Jonna hoppar av Broman för att börja ny skola... Vi tappar en del, Men Jonna är min dotter oavsett vad som händer.. Och det känns som att det blir bättre kontakt nu (2015)

 Jag flyttar till Hassela, flyttar i lag med Lasse..fem bonus barn och ett bonus barnbarn... blir uppsagd och blir "hemmafru"....
Det mesta blir ljusare...

Christian träffar Julia och bildar en ny familj.. Så Ayla får ett "syskon" till där.. Pluss att Leia fått en hund kompis!

Tappar kontakt med människor..som jag saknar mycket, men jag vet inte vad som är felet.
Och om jag inte vet vad felet är kan jag inte göra något åt det heller! ...och nya människor kommer in i mitt liv...
Ronja och jag får en bättre relation.. och hon trivs så bra med den nya familjen.. Ja  Ayla trivs också jätte bra..

Många fina djur vandrar vidare detta år...


Året i det stora hela har varit väldigt tröttsamt..Men jag har lärt mig mycket om mig själv...Och om andra...
Nu när jag skriver är jag inne i 2015... och jag väntar med nyfikenhet på vad detta året ger... Men det får ni kanske läsa om i nästa årsbrev...