Abort!

För en vecka sedan ungefär kissade jag på stickan, efter att magkänslan sagt att något var fel! Och mycke riktigt, gravid. Var på kliniken i torsdags, gravid vecka 6+6 så inte så långt gången. Fick första tabletten på plats för att stoppa graviditeten. Sen fick jag ett litet apotek med mig hem.. I dag Lördag ställde klockan på 7 klev upp för att ta de 4 tabletterna som ska börja själva missfallet.. eller ut drivandet.. Sköterskan sa att eftersom jag fått två barn och det sista ganska nyligen så skulle det inte bli några problem det skulle gå så lätt och knappt märkas. Ja men tjena! Fick med mig värktabletter men dom har inte hjälpt.. Det har känts som om någon satt ett skruvstäd runt min korsrygg och skruvat åt.. När jag väntade Ayla och gick med förvärkar, det gjorde mindre ont. Ställde mig i duschen och spolade varmvatten, då släppte det.. Något som såg ut som äggröra med köttfärssås och kollijox... Stod där och tittade ner på det där och tänkte för mig själv, där har du ditt barn!! Jag önskar att du får två gånger värre smärta...Värst jag kan komma på för en karl är njursten så jag håller tummarna lite så där!!

Inte nog med allt annat utan jag ska pinas med detta också, nä fy fan.. Men vet ni vad nu är jag fri!
Många vet att jag längtar efter flera barn. Och ja det gör jag! Men jag kunde inte behålla det här.. Inte föda hans barn.. inte dela det med honom i minst 18år.. Nej aldrig!!

Mina barn ska vara önskad av båda föräldrarna och vi ska vara i lag iaf från början... Jag skulle inte sätta ett barn till världen om inte pappan ville det.. och jag vill inte sätta en ostabil karls barn till världen!

Det var inte ett svårt beslut.. och nej det har inte gjort ont på så sätt..

Men fysiskt har det varit för jävligt i dag! Detta är inget jag vill göra om!